Kapitel 2 – Dagsljus och rummets förutsättningar

Dagsljuset är grunden i all belysningsplanering. Innan du väljer lampor eller armaturer behöver du förstå vilket naturligt ljus rummet redan har, hur det förändras under dagen och vilka delar av rummet som behöver kompletteras med artificiell belysning.

Ett rum med stora fönster i söderläge har helt andra förutsättningar än ett mindre rum med ett enda fönster mot norr. Professionell belysningsdesign börjar därför alltid med att analysera rummet innan man bestämmer lösningen.

Dagsljusets betydelse

Dagsljus påverkar hur vi uppfattar:

färg,

material,

kontraster,

rummets storlek,

och atmosfär.

Det förändras kontinuerligt under dagen och över året.

På morgonen kan ljuset vara mjukt och lågt.

Mitt på dagen är det ofta starkare.

På kvällen blir ljuset varmare och mer riktat.

Det innebär att samma rum kan upplevas på flera olika sätt under samma dag.

Börja med att observera rummet

Innan du planerar artificiellt ljus bör du studera rummet i dagsljus.

Fråga dig:

Var kommer ljuset in?

Vilka delar av rummet får mest ljus?

Var uppstår skuggor?

Vilka områden känns mörka?

Hur förändras ljuset under dagen?

Finns reflektioner från andra byggnader eller ytor?

Det hjälper dig att förstå vilka behov som faktiskt finns.

Väderstreck

Rummets väderstreck påverkar dagsljuset mycket.

Norrljus

Rum med fönster mot norr får ofta ett svalare och jämnare ljus.

Ljuset är vanligtvis mindre direkt och kan upplevas mjukt.

Fördelen är att ljusnivån ofta är relativt stabil.

Nackdelen är att rummet kan kännas mörkare och svalare.

Här kan artificiell belysning behöva tillföra både ljusstyrka och värme.

Söderljus

Söderläge ger ofta mycket dagsljus.

Under delar av dagen kan solljuset vara starkt och direkt.

Det innebär att rummet kan ha stort ljusinsläpp dagtid men fortfarande behöva en genomtänkt belysningsplan på kvällstid.

Starkt direkt solljus kan också skapa:

bländning,

hårda kontraster,

och reflektioner.

Därför behöver även solavskärmning och gardiner ibland ingå i ljusplaneringen.

Östljus

Rum mot öster får oftast starkast ljus på morgonen.

Ljuset kan vara varmt och klart tidigt på dagen men avtar senare.

Ett kök eller frukostrum kan dra stor nytta av detta.

På eftermiddagen och kvällen kan rummet däremot behöva mer artificiell belysning.

Västljus

Västläge får vanligtvis mest direkt ljus på eftermiddagen och kvällen.

Det kan skapa ett varmt och vackert ljus.

Samtidigt kan stark kvällssol orsaka bländning.

I rum där man exempelvis tittar på TV eller arbetar vid skärm behöver detta tas med i planeringen.

Fönstrens storlek

Stora fönster innebär inte automatiskt att hela rummet blir jämnt belyst.

Dagsljuset är vanligtvis starkast nära fönstret och minskar längre in i rummet.

I djupa rum kan därför den bakre delen behöva artificiellt ljus även mitt på dagen.

Fönstrens höjd spelar också roll.

Höga fönster kan föra ljuset längre in i rummet än låga fönster.

Fönstrets placering

Ett fönster mitt på en vägg ger en annan ljusfördelning än ett hörnfönster eller flera mindre fönster.

Ljuset kan också påverkas av:

balkonger,

takutsprång,

träd,

andra byggnader,

och markiser.

Det är därför viktigt att bedöma det verkliga ljuset och inte bara titta på en planritning.

Rummets djup

Ju längre ett rum sträcker sig från fönstret, desto svagare blir dagsljuset normalt.

I öppna planlösningar kan delar långt från fönster bli betydligt mörkare.

Det kan vara:

köksdelen,

en hallzon,

ett arbetsområde,

eller en passage.

Dessa områden behöver ofta extra belysning även under dagen.

Takhöjd

Takhöjden påverkar hur ljuset upplevs och hur armaturer bör placeras.

I rum med högt i tak kan:

pendlar,

väggbelysning,

och riktade spotlights

hjälpa till att skapa en mänskligare skala.

I låga rum kan stora hängande armaturer däremot kännas dominerande och vara i vägen.

Här kan plafonder, infällda spotlights eller väggbelysning ibland vara mer lämpliga.

Rummets form

Ett kvadratiskt rum har ofta relativt enkla förutsättningar.

Långa, smala eller L-formade rum kräver mer planering.

Ett långt rum kan behöva flera ljuspunkter längs hela sträckan.

Ett L-format rum behöver ofta delas upp i ljuszoner.

Belysningsplanen bör följa rummets funktionella struktur snarare än bara takets geometri.

Ljusa och mörka ytor

Rummets färger och material påverkar hur mycket ljus som reflekteras.

Ljusa väggar sprider mer ljus.

Mörka väggar absorberar mer.

Det betyder att två identiska rum med samma lampor kan upplevas helt olika om det ena har ljusa väggar och det andra mörka.

Även golv och tak påverkar resultatet.

Taket som reflektor

Ett ljust tak kan hjälpa till att sprida indirekt ljus.

Om en armatur riktas uppåt kan taket fungera som en stor reflektor och ge ett mjukt allmänljus.

Ett mörkt tak absorberar däremot mer ljus.

Detta behöver tas med i beräkningen när belysningsstyrkan planeras.

Materialens betydelse

Material påverkar både dagsljus och artificiellt ljus.

Blanka ytor kan skapa tydliga reflektioner.

Matta ytor sprider ljuset mer jämnt.

Glas kan både reflektera och släppa igenom ljus.

Metall kan skapa starka glanspunkter.

En professionell ljusplan behöver därför utgå från de material som faktiskt används i rummet.

Bländning från dagsljus

Bländning är inte bara ett problem med lampor.

Direkt solljus kan skapa kraftig bländning.

Det är särskilt viktigt i:

hemmakontor,

TV-rum,

kök,

och andra platser där man arbetar med skärmar eller behöver god synkomfort.

Gardiner, persienner och annan solavskärmning är därför också en del av ljusplaneringen.

Reflektioner i skärmar

Placering av arbetsplatser och TV bör planeras i relation till fönstren.

Ett fönster direkt bakom eller framför en skärm kan skapa:

reflektioner,

höga kontraster,

och ögontrötthet.

I ett hemmakontor är sidoljus ofta mer behagligt än direkt ljus framifrån eller bakifrån.

Dagsljus och rummets funktion

Olika aktiviteter behöver olika förutsättningar.

Ett vardagsrum kan klara sig bra med mjukare dagsljus.

En arbetsplats behöver mer kontrollerat och jämnt ljus.

Ett kök behöver bra ljus över arbetsytor.

Därför behöver du alltid koppla dagsljusanalysen till hur rummet används.

Planera för både dag och kväll

Ett vanligt misstag är att planera belysningen utifrån hur rummet ser ut på kvällen.

Men ett bra ljuskoncept ska fungera under hela dygnet.

På dagen bör artificiellt ljus kunna komplettera dagsljuset där det behövs.

På kvällen tar den artificiella belysningen över helt.

Det innebär att samma rum kan behöva olika ljusscenarier.

Ljusscenarier

Ett ljusscenario är en kombination av lampor som används för en viss aktivitet eller tidpunkt.

Ett vardagsrum kan exempelvis ha:

Dagtid
Dagsljus tillsammans med svag kompletterande belysning.

Kväll
Golvlampor, bordslampor och indirekt belysning.

Läsning
Extra riktat ljus vid en fåtölj.

Städning
Starkare och jämnare allmänbelysning.

Att tänka i scenarier gör belysningen mer flexibel.

Inventera innan du planerar

En professionell dagsljusanalys kan dokumenteras med:

planritning,

fönsterplacering,

väderstreck,

fotografier,

och anteckningar från olika tider på dagen.

Du kan även markera på planritningen:

ljusa områden,

mörka områden,

arbetsytor,

och platser där bländning uppstår.

Detta ger en bra grund för nästa steg i belysningsplaneringen.

Praktisk övning – följ dagsljuset

Välj ett rum och studera det vid minst tre tillfällen under samma dag.

Exempel:

morgon,

mitt på dagen,

kväll.

Fotografera gärna rummet från samma plats varje gång.

Notera:

var ljuset kommer ifrån,

vilka ytor som är ljusast,

vilka områden som är mörkast,

om ljuset känns varmt eller kallt,

och om det uppstår bländning.

Jämför sedan observationerna.

Övning – gör en enkel ljuskarta

Rita en enkel plan över rummet.

Markera fönster och dörrar.

Markera sedan:

L där dagsljuset är starkt.

M där dagsljuset är medelstarkt.

S där dagsljuset är svagt.

Markera också de viktigaste aktiviteterna i rummet.

När du jämför aktivitet och dagsljus kan du börja se var artificiell belysning behövs.

Kom ihåg

Belysningsdesign börjar inte med lampan.

Den börjar med rummet och dagsljuset.

Studera alltid:

väderstreck,

fönster,

rummets form,

material,

reflektioner,

och hur rummet används.

När du förstår de naturliga ljusförutsättningarna blir det mycket lättare att planera den artificiella belysningen.

Efter Kapitel 2 ska du kunna

Efter kapitlet ska du kunna analysera ett rums grundläggande dagsljusförutsättningar.

Du ska förstå hur väderstreck, fönsterstorlek, rummets djup, takhöjd, material och färger påverkar ljuset.

Du ska också kunna identifiera områden med olika ljusbehov och använda en enkel ljuskarta som grund inför fortsatt belysningsplanering.